PopMart

Efter Zoo TV och Zooropa tog U2 ett par års vila från turnérandet. Ett par välgörenhetskonserter var allt man gjorde under 1994-96. Med det nya albumet Pop åkte man på turné dock och redan i CD-skivans booklet avslöjade man hur scenbygget skulle se ut med den gigantiska olivpinnen och halva mcDonalds-M:et. Förrut dessa små detaljer la man till en spegelcitron med utrymme för fyra passagerare och en LED-skärm innehållandes 150000 smålampor.

Detta var en vidareutveckling av vinken till reklam- och TV-samhället från Zoo TV. McDonalds hörde till och med av sig till Paul McGuinness angående likheten mellan deras M och U2:s upp-och-ner-vända U men det ledde inte till något mer än så. Bono nämnde under många konserter att PopMart var bandets försök att "eat the monster before the monster could eat us". Monster då syftande på "marknaden".

Zoo TV och Zooropa var stort men det här var större. PopMart var en färgstark "Vegasshow" med glitter och glamour. Adam i orange overall och vit ansiktsmark (!). Larry.. som vanligt så klart. Även om Bono tidigare vart utklädd till olika personligheter var PopMart ett steg till. Edge hade sin gigantiska mustasch och sin svarta cowboyhatt. Bono i muskel-tshirt och ett par bubbelbyxor. Hela turnén spelade man på stora utomhusarenor förrutom ett par shower på hösten i några av de gigantiska dome-arenorna i USA.

Publikmässigt var PopMart defintivt ingen succé. Framför allt i USA verkade publiken inte alls intresserad av en gigantisk U2-show. Säkra U2-fästen som Chicago och Boston sålde ut flera konserter men i många andra städer fanns det ofta tusentals osålda platser. En anledning var att U2 helt enkelt inte hade grepp om showen under de första månaderna. Premiären i Las Vegas kan mycket väl vara U2:s sämst genomförda konsert i karriären.

När turnén nådde östkusten var man dock på gång och i Europa under sommaren lyfte konserterna ordentligt. Man spelade inte bara i de vanliga europeiska länderna utan även Finland (som man senast spelade i 1982), Tjeckien, Polen, Bosnien och Grekland vilket höjde temperaturen på konserterna. Den europeiska publiken uppskattade PopMart, musiken och bandet. Bono menade på att han under USA-konserterna kännt sig som ett popcorn, dvs inte i centrum utan bara en del av ett event.

PopMart var också U2:s första turné efter internet slagit igenom vilket visade sig på flera sätt. Fans på mailinglistan Wire såg till att en banderoll, World Wide Wire, fanns på varje konsert så att de dels kunde göra sin närvaro känd men även för mailinglistans medlemmar att signera. Banderollen hängde med under hela USA-turnén och nästan hela Europadelen innan den försvann spårlöst i Grekland i september.

Dessutom visste många fans i förväg vilka låtar som skulle spelas vilket gjorde att bandet fick viss kritik för att de spelade samma låtar kväll efter kväll. Kritik som kanske är lite orättvis med tanke på att varje låt var så mycket mer än de fyra på scenen utan även en hel ljus- och bildshow. Bandet var helt enkelt rätt låsta till låtlistan. Dock varierade man lite vilka låtar som spelades på den så kallade B-scenen mitt ute i publiken. Dessutom sjöng Edge varje kväll en karaoke med publiken. Sweet Caroline, Daydream Believer och Born To Be Wild var några av de låtar de gjorde.

Efter att ha återvänt till USA efter Europatouren begav sig bandet söderut i början av 1998 till Mexiko, Brasilien, Argentina och Chile och en mängd känslofyllda konserter. Framför allt då i Chile där bandet fick framföra Mothers Of The Disappeared med en del av Las Madres på scen. Publikintresset var enormt och många av konserterna visades på TV. Australien och Japan blev också besökta innan man avslutade med sina första spelningar i Afrika när man spelade i Kapstaden och Johannesburg.

Konserter per land

USA 37
Kanada 7
Tyskland 5
Australien 4
England 3
Brasilien 3
Argentina 3
Japan 2
Italien 2
Spanien 2
Sydafrika 2
Holland 2
Frankrike 2
Mexiko 2
Irland 2
Belgien 1
Tjeckien 1
Chile 1
Finland 1
Skottland 1
Danmark 1
Israel 1
Nordirland 1
Bosnien 1
Österrike 1
Portugal 1
Polen 1
Norge 1
Sverige 1
Grekland 1

Konserter totalt: 93

Låtar som spelades på turnén (antal ggr):

• Discotheque (93)
  
• Gone (93)
  
• Hold Me, Thrill Me, Kiss Me, Kill Me (93)
  
• I Still Haven't Found What I'm Looking For (93)
  
• I Will Follow (93)
  
• Mofo (93)
  
• One (93)
  
• Please (93)
  
• Pride (In The Name Of Love) (93)
  
• Staring At The Sun (93)
  
• Until The End Of The World (93)
  
• Where The Streets Have No Name (93)
  
• With Or Without You (93)
  
• Even Better Than The Real Thing (92)
  
• Last Night On Earth (92)
  
• Mysterious Ways (92)
  
• Bullet The Blue Sky (90)
  
• If You Wear That Velvet Dress (88)
  
• New Year's Day (68)
  
• Miami (62)
  
• All I Want Is You (58)
  
• Sunday Bloody Sunday (34)
  
• Daydream Believer (27)
  
• If God Will Send His Angels (24)
  
• Wake Up Dead Man (22)
  
• Unchained Melody (21)
  
• MLK (18)
  
• Desire (12)
  
• Bad (11)
  
• Stand By Me (8)
  
• Do You Feel Loved (6)
  
• Rain (6)
  
• Suspicious Minds (6)
  
• Sweet Caroline (6)
  
• 40 (4)
  
• Hallelujah (4)
  
• Mothers Of The Disappeared (4)
  
• Whole Lotta Love (4)
  
• Born To Be Wild (3)
  
• Sugar Sugar (3)
  
• Dirty Old Town (2)
  
• Radar Love (2)
  
• Singing In The Rain (2)
  
• Slow Dancing (2)
  
• Volare (2)
  
• All Kinds Of Everything (1)
  
• Can't Help Falling In Love (1)
  
• Children Of The Revolution (1)
  
• Dancing Queen (1)
  
• Happy Birthday (1)
  
• I Love You Love (1)
  
• If You Go To San Francisco (1)
  
• It's Not Unusual (1)
  
• Macarena (1)
  
• Miss Sarajevo (1)
  
• Molly Malone (1)
  
• New York New York (1)
  
• Sailing (1)
  
• She's A Mystery To Me (1)
  
• Whisky In The Jar (1)